Vinens historie

Historieforskningen anser att vinets ursprung låg i Kaukasus 6 000 f.Kr.
Forskare har funnit kvarlämningar av det äldsta beviset för vinets existens. Fyndet i en iransk bergskedja kan vara upp mot 7000 år gammalt. I bronsålderns Kina med dess högt utvecklade civilisation vet vi att något slags vin spelade en viktig roll.

Egypterna var inte först att odla vin, men först med att avbilda vinframställningen.Tekniken för vinodling var fullt utvecklad redan för 5000 år sedan. Det kan vi se på gravmålningar där varje moment redovisas med kärleksfull åskådlighet. Det fanns experter i Egypten som betygsatte viner efter kvalitet med samma professionella säkerhet som idag.

När grekerna koloniserade nuvarande Italien och Provaence
1 000-600 f Kr. Hittade man ideala odlingsplatser. Grekerna förfinade odlingen och började beskära vinrankorna på vintern för att därigenom förbättra kvaliteten på druvorna. Vinerna från Italien ( Enotria- vinlandet) blev en viktig handelsvara för grekerna.

Hippokrates läkekonstens fader ansåg att vin var febernedsättande och desinficerande.

Romarna blev de verkliga vinkännarna. Vinodligskonsten spreds över Europa av romarna.

Det var munkarna på klostren i Frankrike och Tyskland som den moderna vinodlar konsten utvecklades. Det mesta av denna tekniken levde ännu långt in i 1900-talet och principen är fortfarande densamma.

Vid världsutställningen i Paris blev klassificeringen av Médocs viner den så kallad Klassificeringen av år 1855.
Det är den viktigaste av kategoriindelningar i Bordeaux.
Resultatet blev en sammanställning av de 61 bästa vinerna, grupperade i fem klasser.
1855 års klassificering står ännu i dag , med ett undantag, år 1973 uppgraderades Mouton-Rothschild från andra cru till första cru.
Så den finaste klassen innehåller nu fem viner.

Nästan alla stora viner har blivit förutbestämd för ett långt liv och är därför lämpliga att lagras. Förutsättningen för ett lagringsdugligt rött vin är att det finns garvsyra.